Nytt bombnedslag
Leonardo da Vinci's gyllene snittet handlade bl.a om kroppens proportioner och hur dessa skulle balanseras för att det skulle ge ett harmoniskt intryck. Olika epoker har också haft olika skönhetsideal, från stenålderns yppiga former som signalerade fruktbarhet till 20-talets smalare kvinnokroppar.
Efter andra världskriget var det flimstjärnor som Marilyn Monroe, Jane Mansfiled, Anita Ekberg som man ville efterlikna. Diors New Look som lancerandes i slutet av 1940-talet hade en siluett som väl överensstämde med detta kvinnoideal och därmed var Christian Diors lycka som designer gjord.
Inget varar för evigt och det yppiga idealet ersatts i slutet av 1960-talet av pojkflicksfiguren personifierad genom Twiggy. Alla dåtidens flickor började banta för att se ut som henne fastän det i sig inte var något eftersträvansvärt. Att Twiggy skulle följas av ännu magrare modeller var det knappast någon som kunde tänka sig men alla har vi väl sett hålögda och sjukligt magra modeller på catwalken i strålkastarljusen.
En del designers har försökt introducera modeller med former som vanliga kvinnor men utan framgång. När jag läste denna artikel började jag fundera över om vi äntligen ser ett trendbrott vilket i så fall vore helt fantastiskt.
