Varifrån kommer idén med vårstädning?

Under de senaste varma och sköna kvällarna har jag suttit på altanen och läst om uppvärmning och ventilation i Europa från 1700t och fram tills dess elektriciteten infördes d.v.s början av 1880t. Denna litteratur ingick i dräkt- och interiörshistoria och jag skummade bara igenom dessa stycken inför tentorna. Nu när jag på grund av en axel som bråkar och gör väldigt ont och medför att jag inte kan jobba lika mycket i trädgården har jag börjat studera min kurslitteratur på nytt.
Belysningens historia är spännande. Inte visste jag att vaxljuset uppfanns av de gamla fenicierna ca 400 f.Kr och den brinnande belysningen skulle komma att förbli den enda ljuskällan långt fram igenom historien. Under 1700t var det bivax för de rika och talg för de fattiga som lyste upp i mörkret. Man behöver inte ha mycket fantasi för att förstå vilken förfärlig doft som talgljusen skapade.
 I slutet av 1700t uppfann en fysiker ifrån Genève, Ami Argand, en ny slags oljelampa som hade ett stadigare sken än de gamla fladdrande vax- och talgljusen som varit svåra att läsa, skriva och arbeta vid. Det enda problemet med denna typ av lampor var den dåliga kvaliteten på olja. I USA använde man sig av valolja och här i Europa av rapsolja och även en slags terpentinolja. Det är kul att läsa att bensin var en biprodukt vid framställningen av fotogen ur råolja och en produkt man inte ansågs sig ha någon nytta av förrän i början av 1900t.
Gasljus användes främst till gatlampor och i fabriker medan belysningen i hemmen skedde med kolgas. Fastän man hade lärt sig rena kolgasen avgav den fortfarande oerhört mycket sot som smutsade ned såväl tak som alla textilier som fanns i rummen. Då uppstod behovet av vårstädning. Alla möbler, kläder och andra textilier bars ut för att de skulle tvättas eller bli genomvädrade under tiden som taken blev tvättade eller målade.
Det verkliga genombrottet för belysningen kom när Thomas Edison fick fram den glödlampan. 1882 byggde han ett elverk inte långt från Wall Street. Hans kraftverk kallades för "elektriska ljusstationer." Vid sekelskiftet var det elektriska ljuset en självklarhet i städerna. Sedan upptäckte man att elektriciteten kunde användas till så mycket annat än bara belysning. 1889 tillverkae Isaac Singer den första elektriska symaskinen och sedan uppfanns dammsugaren 1917 och diskmaskinen 1918. Helt plötsligt fick kvinnorna massor av tekniska hjälpmedel som underlättade hushållsarbetet och innebar att antalet tjänare minskade. Den mest spridda eldriva hushållsapparaten var styrkjärnet. Det måste ha varit en stor befrielse att slippa det gamla strykjärnet i gjutjärn som kunde väga upp till 6 kg. I detta sammanhang kan man ju inte glömma Eletrolux som skulle bli normgivande för dammsugare under många epoker.
Det skulle ha varit logiskt att Vårstädningen skulle ha upphört när alla fick elektricitet men den fortsatte att sysselsätta kvinnorna långt in på 1960-talet.
En viktig sak med vårstädning är att vädringen. Idag är det alldeles för enkelt att slänga in kläder och textilier i tvättmaskinen. Många gånger skulle det räcka med vädring. Jag hade en reparatör hemma för att kolla min tvättmaskin och jag frågade honom om vikten av sköljmedel. Han berättade att vi i Göteborgstrakten har så mjukt vatten så det är helt onödigt att använda denna produkt. Detta gav mig en tankeställare och jag kommer definitivt att sluta köpa en produkt som jag inte behöver. Tänk så mycket vi sparar vår miljö genom att utesluta en sådan enkel sak som sköljmedel. Visserligen kostar en flaska inte så mycket men det blir en besparing på längre sikt som man kan lägga på något som är betydligt roligare.
 
Önskar er alla en riktigt härlig helg och vi ses nästa vecka igen!
Kommentera inlägget här: