Följ med på min stilresa

I onsdags började jag på en kurs i ett ämne som jag är mycket intresserad av nämligen Stilhistoria. Nu tänker ni säkert att detta har med klädedräkter att göra, vilket faller sig naturligt med tanke på att jag ofta bloggar om kläder och om utsidans betydelse. Det finns lite historia kring kläder men det mesta handlar faktiskt om olika stilar inom konst och möbler. Redan efter första föreläsningen har jag blivit så intresserad att jag skulle kunna tänka mig mer ingående studier i ämnet.
Detta är en mycket komprimerad kurs och en snabb resa genom stilhistorien. Den startar med Renässansen vid mitten av 1500-talet och slutar med Jugendstilen vid sekelskiftet 1800-1900-talet. Under resans gång gör vi uppehåll vid den pompösa barocken, nättare rokokon, den gustavianska stilen, empirstilen, nygotik och nybarock.
Att berömde fältslag kunde skapa nya inredningstrender är mycket intressant och inte något jag visste tidigare. Napoleons berömda fältslag till Egypten inspirerade dåtidens inredare och möbelsnickare att förse rummen med draperade sidentyger på väggarna och fönstren med magnifika draperade gardiner samt sänghimlar som allt liknade de tält som man levde i under fälttågen. Desstuom tillkom också lite mer krigiska detaljer i inredningen som t.ex spjut istället för gardinstängar.
Empirmodet: kvinnor; klänningar av fint muslin med högt sittande midja och puffärm, var något som dåtidens rika kvinnor klädde sig i. På bilden ser ni Josephine De Beauharnais som var en av Napoleons fruar. Att man låtit sig inspireras av antikens kläder är lätt att se. Klänningar avtagna under bysten var också trendigt ett tag under 1960-talet och puffärmar återkommer till då och då i modebilden.
 
Förra helgen var mycket trevlig då vi firade vår dotter som fyllde 20 i veckan och vi hade ett mycket trevligt besök ifrån andra sidan av landet. Det är en helg som jag kommer att minnas med stor glädje under hela mitt liv.
Önskar er alla en riktigt trevlig helg
 
 
 

Nytt bombnedslag

Leonardo da Vinci's gyllene snittet handlade bl.a om kroppens proportioner och hur dessa skulle balanseras för att det skulle ge ett harmoniskt intryck. Olika epoker har också haft olika skönhetsideal, från stenålderns yppiga former som signalerade fruktbarhet till 20-talets smalare kvinnokroppar.
 
Efter andra världskriget var det flimstjärnor som Marilyn Monroe, Jane Mansfiled, Anita Ekberg som man ville efterlikna. Diors New Look som lancerandes i slutet av 1940-talet hade en siluett som väl överensstämde med detta kvinnoideal och därmed var Christian Diors lycka som designer gjord.
 
Inget varar för evigt och det yppiga idealet ersatts i slutet av 1960-talet av pojkflicksfiguren personifierad genom Twiggy. Alla dåtidens flickor började banta för att se ut som henne fastän det i sig inte var något eftersträvansvärt. Att Twiggy skulle följas av ännu magrare modeller var det knappast någon som kunde tänka sig men alla har vi väl sett hålögda och sjukligt magra modeller på catwalken i strålkastarljusen.
 
En del designers har försökt introducera modeller med former som vanliga kvinnor men utan framgång. När jag läste denna artikel började jag fundera över om vi äntligen ser ett trendbrott vilket i så fall vore helt fantastiskt.
 
 
 
 

Blott blått

Vi människor har alltid fascinerats av färger. Förr i tiden använde man sig av rena fantasinamn som t.ex buteljgrönt, senapsgult men färger fick också namn efter de färgämnen som man använde vid tillverkningen dvs purpur, indigo. Vi använder ju också färguttryck i vårt vardagsspråk; grön av avund, vit som lakan, ung och grön, röd som tomat. Jag kom också till att tänka på uttryck som gult är fult, grönt är skönt och blått är flott. Det är inte utan att jag börjar bli lite nyfiken på varför gult, som ju också är solens färg, blivit förknippad med något negativt. Att blått är flott är lättare att förstå eftersom färgpigmentet ultramarin en gång var lika dyrt som guld. I det gamla Egypten var det endast de kungliga som fick lov att bära blått. Under medeltiden började blått också bli en maktfärg här i Europa.
 
Blått ger lugn och harmoni och rent poetiskt för det tankarna till himmel och hav. Blått är heller ingen dramatisk färg och därför lätt att kombinera med andra färger eller varför inte helt enkelt olika toner av blått som hos bilden ifrån Hugo Boss som jag hittade i Elleuk.com.     
Vad tycker ni om blått och vilka färger brukar ni mixa med blått? Det är så kul att få läsa vad ni tycker.