Allt du knyter runt halsen är en form av metafor

KNYTBLUSEN började synas under mitten av 1800t. Sedan försvann den för att bli trendig igen under 1980t men den har också tidvis varit helt ute i kylan. Denna blus tillhör den s.k powerdressingen som uppstod under 1980t då kvinnorna började dyka upp i viktiga sammanhang i företags styrelserum och inom politiken. Ordet ”knutblusmaffian” myntades av dem som inte såg med blida ögon på att kvinnorna skulle försöka efterlikna de män de mötte i maktens korridorer. Knytblusen bars av många kända kvinnor som Antonia Axelsson Johnson, Nancy Reagan, Margaret Thatcher och Annika Falkengren och de matchade sin blus men en dräkt. Även om kvinnor som ex Christine Legarde, chef för Int Valutafonden oftast väljer scarves eller sjalar istället för knytblus är det likväl en form av signal att inte låta denna viktiga del av kroppen vara oklädd.

Vi kan faktiskt likna den knutna blusen med männens slips. Att ha något knutet runt halsen har alltid varit ett tecken på att vi har full kontroll och vet vad vi sysslar med

Slipsens historia sträcker sig tillbaka till 1600t och Ludvig XIV. Eftersom Frankrike var det ledande modelandet vid denna tid spreds sättet att knyta något runt halsen, stora rosetter, för herrar ut över Europa. Det som vi idag räknar som slips kom till under slutet av 1800t eftersom de herrar som var anställda på kontor skulle bära en formell klädsel. Den som idag bär ett plagg som är knutet runt halsen, sin knytblus, med värdighet är Sara Danius.

Mer om mig och min verksamhet från föreläsningar om dräkt- och interiörshistoria till workshops, kurser och rådgivningar hittar ni på min hemsida www.colorme.se

Önskar er alla en trevlig helg ifrån ett soligt, skönt och vårlikt Göteborg.

Genus uttrycktes inte genom klädseln!

Tjej eller kille?

Med tanke på dagens barnkläder tror jag säkert att de flesta av er säger att det är en liten flicka vi ser på bilden. Men för länge sedan ansågs små barn inte ha någon könskaraktär. Först efter själva spädbarnsåldern fick killarna börja bära byxor d.v.s när de uppnådde den s.k koltåldern. Ordet kommer ifrån ett klänningsliknande plagg som både flickor och pojkar kläddes i och som gick under namnetkolt.

Porträttet ifrån 1710 visar Ludvig XVI som liten klädd i en fantastiskt vacker klänning i rosa siden med guldbroderier och vackra spetsar. En klädsel som denna i exklusiva material och dyrbara färger var naturligtvis enbart ämnad för de killar som tillhörde eliten.

Det finns nog ingen som vet exakt när majoriteten av föräldrar uteslöt rosa och istället klädde sina små killar i olika nyanser av blått. Mitt personliga tips är att det hänger samman med mitten av 1800-talet då männen började klä sig i den 3-delade kostymen i mörka färger.. Genom denna neutrala och mörka utsida visade de vilket viktigt arbete de hade. Färger, vackra tyger, spetsar och accessoarer var något som från och med då enbart tillhörde den kvinnliga klädedräkten. Men det fanns också en annan aspekt än att mannen genom denna strikta utsida uttryckte allvaret i sitt arbete. Det var nämligen också så att omgivningen mycket väl kunde lista ut hur framgångsrik mannen var enbart genom att studera hans hustrus klädsel. Hur barnen var klädda, hur deras hus såg ut exteriört och interiört var tydliga signaler på mannens ekonomiska ställning. Detta var också en av orsakerna till att hans fru inte skulle arbeta utanför hemmet. Varför? Jo för att då skulle ju alla förstå att han inte var framgångsrik nog och inte tjänade tillräckligt mycket för att kunna försörja sin familj.

Det tydligaste exemplet på att detta dräktskick fortfarande lever kvar är när det står högstidsdräkt på inbjudningskortet som t.ex vid Nobelfesten.

Under helgen hade jag en workshop "Finn din stil" och hela lördagen använde vi till att studera färger. Idag uttrycker vi inte vår klass genom färg. Men färger är fortfarande viktiga och spelar stor roll vid det första intrycket och när vi vill skapa förtroende. Genom passande färgval ser vi mer seriösa, kompetenta och välklädda ut.

Det finns fortfarande chans att var med i säsongens sista workshop nämligen i Alingsås helgden den 7-8 april. Det är i Studiefrämjandets regi och du anmäler dig via denna länk http://www.studieframjandet.se/Kurs/alings%C3%A5s/Finn-din-stil/727022/

Välkommen på vår Stilresa!


Nyhetens behag eller uppdatering av tidigare trender?

Det är mycket fascinerande att se hur uttryck, tankar, trender och mode som vi tror uppstått nyligen egentligen skapades för många hundra år sedan.

Under 1600-talet var det ingen hejd på överdåd i material, form och färg och männen var lika pråliga om inte pråligare än kvinnorna. "Det var barockt även för en barockman." Högklackat bars lika väl av män som av kvinnor. De högklackade skorna var nämligen lämpliga att använda under ridturer då fötterna inte gled ur stigbyglarna lika lätt. Män som bar högklackat visade också att de tillhörde en elit som endast gick omkring i de vackra salongerna och inte behövde beträda 1600-talets smutsiga fält och utföra någon form av kroppsarbete. I högklackat såg männen också mycket resligare ut vilket var viktigt och manligt. Ludvig XVI har en stor kung men inte när det gällde proportionerna. Han lär ha varit ca 1.63 cm men med hjälp av klackarna blev han ytterligare ca 10 cm längre. Klackarna och sulorna var alltid röda vilket ytterligare var ett tecken på rikedom och makt eftersom den röda färg var mycket var dyr att framställa.
Om Louboutin inspirerats av de franska röda sulorna och klackarna under 1600-talet vet jag inte men rött är även idag en uppmärksamhetskrävande färg vilket gör att Louboutin-skor inte lika lätt går omgivningens ögon förbi.
Intresserad av föreläsningar om dräkthistoria?