Hur tänker du när du skall välja slips?

Det finns väl ingen kille eller herre som inte någon gång behöver ta på sig en slips. Många måste bära denna 1600t accessoar i sitt jobb varje dag medan andra bara, och kanske också motvilligt, tar på sig slips vid festliga tillfällen. Vissa herrar klär gärna upp sig i kostym, skjorta och slips medan andra tycker att skjortan som är knäppt ända upp i halsen och slipsen ger en instängd känsla. För dem är slipsen ett nödvändigt ont. Till alla er som undrar varför ni ogillar eller gillar slips kan jag berätta att det har med er personlighet att göra.
Om ni tycker att slipsen är ett nödvändigt ont tillhör ni den naturliga stilpersonligheten som gillar en snygg casual eller sportigare stil som ni kan röra sig i. Är det inte slipstvång lägg då slipsen hemma. Men stoppa gärna ned en snygg näsduk i bröstfickan istället. Det ger ett välklätt intryck och skapar personlighet åt din klädsel. Den klassiska mannen däremot tycker att det är något som fattas när han inte bär slips till sin kavaj. Personligen tycker jag det är snyggt med en herre som är uppklädd i kavaj, skjorta, slips och gärna även en bröstnäsduk när det är något festligt på gång.
Om jag får frågan vilken slips ni skall välja skulle jag svara en snygg clubslips. Den passar såväl till kostym som till en udda blazer. Paisleymönster har jag alltid haft svårt för men testa i butiken och se vad ni själv gillar bäst.
Vilken bredd ni skall välja beror dels på modet men även på den egna figuren, ansiktsform, kragen på skjortan och kavajen. Så det finns inget entydigt svar angående bredden. Är ni vältränad är mitt tips att välja en slips som är något bredare än normalbredden. Slipsen skall sluta vid bältets översta kant.
Visst kan vi se att det gått några år mellan dessa filmer med tanke på skjortkragarnas och slipsarnas bredd. Roger More verkar dessutom ha en stickad slips vilket skapar en mjukare känsla åt Mr 007. Alla har vi vår favorit bland Bond. Vilken eller vilka är er? Färgerna på slipsen spelar naturligtvis också stor roll för det totala intrycket. Är ni osäkra boka en färg och/eller stilrådgivning hos mig i min studio.
Ännu fler tips om den viktigaste bland mannens accessoarer får du här av Philip Conradsson.

Varifrån kommer idén med vårstädning?

Under de senaste varma och sköna kvällarna har jag suttit på altanen och läst om uppvärmning och ventilation i Europa från 1700t och fram tills dess elektriciteten infördes d.v.s början av 1880t. Denna litteratur ingick i dräkt- och interiörshistoria och jag skummade bara igenom dessa stycken inför tentorna. Nu när jag på grund av en axel som bråkar och gör väldigt ont och medför att jag inte kan jobba lika mycket i trädgården har jag börjat studera min kurslitteratur på nytt.
Belysningens historia är spännande. Inte visste jag att vaxljuset uppfanns av de gamla fenicierna ca 400 f.Kr och den brinnande belysningen skulle komma att förbli den enda ljuskällan långt fram igenom historien. Under 1700t var det bivax för de rika och talg för de fattiga som lyste upp i mörkret. Man behöver inte ha mycket fantasi för att förstå vilken förfärlig doft som talgljusen skapade.
 I slutet av 1700t uppfann en fysiker ifrån Genève, Ami Argand, en ny slags oljelampa som hade ett stadigare sken än de gamla fladdrande vax- och talgljusen som varit svåra att läsa, skriva och arbeta vid. Det enda problemet med denna typ av lampor var den dåliga kvaliteten på olja. I USA använde man sig av valolja och här i Europa av rapsolja och även en slags terpentinolja. Det är kul att läsa att bensin var en biprodukt vid framställningen av fotogen ur råolja och en produkt man inte ansågs sig ha någon nytta av förrän i början av 1900t.
Gasljus användes främst till gatlampor och i fabriker medan belysningen i hemmen skedde med kolgas. Fastän man hade lärt sig rena kolgasen avgav den fortfarande oerhört mycket sot som smutsade ned såväl tak som alla textilier som fanns i rummen. Då uppstod behovet av vårstädning. Alla möbler, kläder och andra textilier bars ut för att de skulle tvättas eller bli genomvädrade under tiden som taken blev tvättade eller målade.
Det verkliga genombrottet för belysningen kom när Thomas Edison fick fram den glödlampan. 1882 byggde han ett elverk inte långt från Wall Street. Hans kraftverk kallades för "elektriska ljusstationer." Vid sekelskiftet var det elektriska ljuset en självklarhet i städerna. Sedan upptäckte man att elektriciteten kunde användas till så mycket annat än bara belysning. 1889 tillverkae Isaac Singer den första elektriska symaskinen och sedan uppfanns dammsugaren 1917 och diskmaskinen 1918. Helt plötsligt fick kvinnorna massor av tekniska hjälpmedel som underlättade hushållsarbetet och innebar att antalet tjänare minskade. Den mest spridda eldriva hushållsapparaten var styrkjärnet. Det måste ha varit en stor befrielse att slippa det gamla strykjärnet i gjutjärn som kunde väga upp till 6 kg. I detta sammanhang kan man ju inte glömma Eletrolux som skulle bli normgivande för dammsugare under många epoker.
Det skulle ha varit logiskt att Vårstädningen skulle ha upphört när alla fick elektricitet men den fortsatte att sysselsätta kvinnorna långt in på 1960-talet.
En viktig sak med vårstädning är att vädringen. Idag är det alldeles för enkelt att slänga in kläder och textilier i tvättmaskinen. Många gånger skulle det räcka med vädring. Jag hade en reparatör hemma för att kolla min tvättmaskin och jag frågade honom om vikten av sköljmedel. Han berättade att vi i Göteborgstrakten har så mjukt vatten så det är helt onödigt att använda denna produkt. Detta gav mig en tankeställare och jag kommer definitivt att sluta köpa en produkt som jag inte behöver. Tänk så mycket vi sparar vår miljö genom att utesluta en sådan enkel sak som sköljmedel. Visserligen kostar en flaska inte så mycket men det blir en besparing på längre sikt som man kan lägga på något som är betydligt roligare.
 
Önskar er alla en riktigt härlig helg och vi ses nästa vecka igen!

Liknande inlägg

Dags att klippa av jeansen?

Shorts ger sommar- och semestervibbar! Men när solen gassar och temperaturen stiger är det även frestande för många att klä sig i shorts, t-shirt och sandaler till kontoret.
Men hur är det egentligen med denna klädsel? Passar den verkligen på jobbet och i stadsmiljö?
Komplexa frågor och inte enkelt att svara vare sig ja eller nej. Dels beror det på att tillfället ifråga, var vi befinner oss och sist men inte minst hur vi bär shorts.
 
  • Om företaget tillåter shorts på kontoret tänk då på att välja en dressad modell av god kvalitet med en längd som slutar strax ovanför knähöjd. Välj cleana och avskalade modeller i en neutral färg. Marinblått är bättre än vitt. Ett bälte ger ett klätt intryck om man nu kan tala om "klätt" när det gäller plagg som shorts.
  • Till shortsen bär du en långärmad skjorta med uppkavlade ärmar eller en snygg pikétröja. Vill du bära kavaj skall det vara en avslappnad modell, utan uppbyggda axlar i material som t.ex bomull eller ylle.
  • Snygga skor utan uppstickande strumpor.
  • UNDVIK: sladdriga modeller på shorts och t-shirt och naturligtvis också sandaler med nakna fötter. Avklippta jeans som fransat sig är också olämpligt.
Ju fler människor vi träffar på kontoret desto större anledning att verkligen ställa oss frågan om shorts är ett lämpligt plagg. Även om vi själva inte har bokat in något möte just den dagen kanske våra medarbetare har kunder på besök som inte gillar vårt val av klädsel.
Jag är född i ett samhälle dit människor vallfärdar på sin semester och det har hänt mer än en gång att både damer och herrar varit på tok för lättklädda i samhällets butiker vilket är direkt opassande och mycket ofräscht.
 

 
 
 Det skulle vara väldigt intressant att höra era åsikter om shortsen vara eller icke vara på kontor och i stadsmiljö.