Genus uttrycktes inte genom klädseln!

Tjej eller kille?

Med tanke på dagens barnkläder tror jag säkert att de flesta av er säger att det är en liten flicka vi ser på bilden. Men för länge sedan ansågs små barn inte ha någon könskaraktär. Först efter själva spädbarnsåldern fick killarna börja bära byxor d.v.s när de uppnådde den s.k koltåldern. Ordet kommer ifrån ett klänningsliknande plagg som både flickor och pojkar kläddes i och som gick under namnetkolt.

Porträttet ifrån 1710 visar Ludvig XVI som liten klädd i en fantastiskt vacker klänning i rosa siden med guldbroderier och vackra spetsar. En klädsel som denna i exklusiva material och dyrbara färger var naturligtvis enbart ämnad för de killar som tillhörde eliten.

Det finns nog ingen som vet exakt när majoriteten av föräldrar uteslöt rosa och istället klädde sina små killar i olika nyanser av blått. Mitt personliga tips är att det hänger samman med mitten av 1800-talet då männen började klä sig i den 3-delade kostymen i mörka färger.. Genom denna neutrala och mörka utsida visade de vilket viktigt arbete de hade. Färger, vackra tyger, spetsar och accessoarer var något som från och med då enbart tillhörde den kvinnliga klädedräkten. Men det fanns också en annan aspekt än att mannen genom denna strikta utsida uttryckte allvaret i sitt arbete. Det var nämligen också så att omgivningen mycket väl kunde lista ut hur framgångsrik mannen var enbart genom att studera hans hustrus klädsel. Hur barnen var klädda, hur deras hus såg ut exteriört och interiört var tydliga signaler på mannens ekonomiska ställning. Detta var också en av orsakerna till att hans fru inte skulle arbeta utanför hemmet. Varför? Jo för att då skulle ju alla förstå att han inte var framgångsrik nog och inte tjänade tillräckligt mycket för att kunna försörja sin familj.

Det tydligaste exemplet på att detta dräktskick fortfarande lever kvar är när det står högstidsdräkt på inbjudningskortet som t.ex vid Nobelfesten.

Under helgen hade jag en workshop "Finn din stil" och hela lördagen använde vi till att studera färger. Idag uttrycker vi inte vår klass genom färg. Men färger är fortfarande viktiga och spelar stor roll vid det första intrycket och när vi vill skapa förtroende. Genom passande färgval ser vi mer seriösa, kompetenta och välklädda ut.

Det finns fortfarande chans att var med i säsongens sista workshop nämligen i Alingsås helgden den 7-8 april. Det är i Studiefrämjandets regi och du anmäler dig via denna länk http://www.studieframjandet.se/Kurs/alings%C3%A5s/Finn-din-stil/727022/

Välkommen på vår Stilresa!


Nyhetens behag eller uppdatering av tidigare trender?

Det är mycket fascinerande att se hur uttryck, tankar, trender och mode som vi tror uppstått nyligen egentligen skapades för många hundra år sedan.

Under 1600-talet var det ingen hejd på överdåd i material, form och färg och männen var lika pråliga om inte pråligare än kvinnorna. "Det var barockt även för en barockman." Högklackat bars lika väl av män som av kvinnor. De högklackade skorna var nämligen lämpliga att använda under ridturer då fötterna inte gled ur stigbyglarna lika lätt. Män som bar högklackat visade också att de tillhörde en elit som endast gick omkring i de vackra salongerna och inte behövde beträda 1600-talets smutsiga fält och utföra någon form av kroppsarbete. I högklackat såg männen också mycket resligare ut vilket var viktigt och manligt. Ludvig XVI har en stor kung men inte när det gällde proportionerna. Han lär ha varit ca 1.63 cm men med hjälp av klackarna blev han ytterligare ca 10 cm längre. Klackarna och sulorna var alltid röda vilket ytterligare var ett tecken på rikedom och makt eftersom den röda färg var mycket var dyr att framställa.
Om Louboutin inspirerats av de franska röda sulorna och klackarna under 1600-talet vet jag inte men rött är även idag en uppmärksamhetskrävande färg vilket gör att Louboutin-skor inte lika lätt går omgivningens ögon förbi.
Intresserad av föreläsningar om dräkthistoria?
 

Spegling

Ju mer jag studerar och jobbar med utsidan desto mer intresserar mig vår insida. Som barn fick vi lära oss det är fult att härma någon. Att medvetet härmas för att förminska någon är mycket elakt och något som ingen skall göra.

Men har ni tänkt på att vi faktiskt härmas många gånger varje dag när vi omedvetet speglar varandra för att uppnå en god kommunikation och en fin stämning vid ett möte. När den vi träffar t.ex lutar sig framåt, lyfter kaffekoppen eller lutar sig lätt bakåt under samtalet gör vi också det. Detta är omedvetna rörelser som vi gör för att visa vänlighet. Att försöka sig på spegling medvetet är allt annat än bra. Det kan hamna under "att medvetet härma någon" vilket vi absolut inte skall syssla med.

Inredningen på vackra Hotell Eggers är också en form av spegling eller som vi säger i vardagligt tal att vi blivit inspirerade av. Hus som byggdes från mitten av 1800t tog upp gamla former som gotiken, barocken, rokokon etc men de fick då benämningen nygotik, nybarock, nyrokoko. Denna spegel tycker jag hör till nybarocken eftersom den är rikt smyckad med ornament och guldinläggningar. Det är lite much is more precis som det var under 1600t som var den pompösa barockens storhetstid.

Industrialiseringen möjliggjorde borgarnas framfart. De var dessa som startade fabriker, som sysslade med import och export, som blev bankirer. Från början av 1800t hade borgarna alltså blivit en klass att räkna med. Jag minns från mina studier i dräkt- och interiörshistoria att ordet borgare nämndes redan under 1700t men det skulle dröja ett antal år innan denna klass hade sin glansdagar. Genom att spegla stilar som funnits i de olika hoven under tidigare decennier visa de upp sin rikedom. Detta var deras personliga varumärke om vi nu skall blanda in ett modernt ord. Kvinnorna var deras skyltdockor. Genom kvinnornas dräkter kunde man lätt utläsa hur framgångsrik hennes make var. Naturligtvis var det också därför som de borgerliga kvinnorna inte fick gå ut i arbetslivet. Det var ju i så fall en direkt bekräftelse på att hennes man inte var framgångsrik nog att kunna försörja sin familj. Männens aviga inställning mot kvinnor i yrkeslivet skulle komma att leva kvar långt in på 1960-talet.